Ja kara vanner har forflyttat mig en timme med flyg norrut till kuststaden Hoi Ann..nej Hoi An var det. Ett av UNESCOS kulturarvs stader, en gammal stad helt skonad fran kriget.
Har just intagit frukost sittande vid floden som sakta forenar sig med Kinesiska sjon, hundra meter harifran.
I natt DANADE havet alldeles valdsamt och jag kande mig ratt liten.
Men pa andra sidan floden , vid frukosten..lag en flock med bufflar och idisslade medan vita flamingos spatserade mellan dem pa flodbanken...osannoligt..fick nypa mig i armen..ar detta verklighet?! (I Tollsatter har jag en rosa flamingo i plast staende i rabatten uppe vid min oversta uteplats vid skogsranden) Palmer langs med flodlinjen..en man kom paddlande, sittande pa huk i sin smackra trabat..nagra man holl pa att lagga nytt tak pa en lagard?
Och mopeder och cyklar, folk pa vag till skolor och arbeten och jag knapper pa mig mina sandaler och gar ner till stranden for en promenad eller dopp i poolen kanske? Vagorna ar valdiga!
Ja priviligerad vasterlanning ar jag..och alla andra gasterna pa Hoi An resort..priviligerad materiellt sett..en fabriksarbetare tjanar 300 SEK i manaden, tja ett par jeans for mig..
Fortsattning foljer..tomorrow handlar det om artikulationens betydelse inom retoriken.
och himla kul fa livstecken fran Sverige och dig Ann Cathrin!
Ute 25 grader PLUS.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar