söndag 24 januari 2010

Corporate storytelling och ICEHOTEL

Sitter och förbereder föredrag om Corporate Storytelling.
Företagsberättelserna som stärker varumärken.
Fenomenet ICEHOTEL, som skapelse och som företag är ett av de mest fantastiska och mest inspirerande jag har mött.
Jag blev alldeles betagen när jag första gången besökte ICEHOTEL. Hade en nära dödenupplevelse-en positiv.
Det var så stilla, vitt och vackert och jag tänkte : Såhär är det nog att dö.
Och i mig växte en önskan att bli ett med ICEHOTEL, få berätta i denna skönhet, i snön, i isen.
Så pratade jag med en av delägarna, Monica Wollmén, och hon tände på idén om berättarföreställningar i isen.
Yeees!!
-Runt jul och nyår skulle det passa, då har vi mycket privatgäster. Mest internationella, så du måste berätta på engelska, fortsatte Monica Wollmén.
-Jajamensan hörde jag mig själv säga..så var det avtalat.
Lycklig var jag, något alldeles fantastiskt hög.
jag lät översätta en folksaga som stämde med ICEHOTELS varumärke..jobbade in den och flög upp den 25 december år 2000.
Landade i ett sagolikt Kiruna, snöklätt och minus 32!
Tjohej.
Hyrbilen var grön och varm och jag körde till Jukkasjärvi med päls och skoteroverall i baksätet.
Väl framme på ICEHOTELL inkvarterades jag i vackert personalhus ett åttakantigt i TRÄ, som just denna helg inte hade fullt fungerande värme,men jag hoppade i overallen och ner till iskyrkan där jag skulle ha berättarföreställning dagen därpå.
I iskyrkan hade prästen just avslutat ett dop, han plockade ihop sina pinaler, såg mig och hälsade.
- Jaha, de e du som ska berätta!
-Jo det stämmer.
- Får man fråga hur länge du håll på.
- Tja en 35-45 minuter sa jag.
Då kom en mening som jag aldrig kommer att glömma.
- Får du dem att sitta 15 minuter e de bra. De e kallt här, sa prästen och gick ut i den 32 gradiga kvällen.
För mig stannade tiden..

2 kommentarer:

Ylva sa...

Men hur i hela friden gick det? Satt folk kvar och frös ihjäl så den församlade skaran fortfarande finns kvar att beskåda i ishotellet eller speedade upp talhastigheten likt Plex Petterson?

Ann-Cathrin sa...

Ja Ann, berätta... vi vill höra fortsättningen. Nån gång i livet måste jag också ta mig till ishotellet!