Det perfekta talet är då man bara surfar med, på den turkosa positiva våg som talaren skapar.
Man har hört det perfekta talet då man blir förälskad..eller betagen i talaren..man smälter ihop till en enhet..man analyserar inte..allt bara låter rätt och sant..så spontant från hjärtat talat.
Avslutningsvis instämmer jag med Winston Churchill som en gång sa:" Det finns inget som tar så mycket tid att förbereda som ett kort, spontant tal"
Japp!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Hej!
Jag har en liten fråga till dig. På din hemsida skriver du att du är utbildad i retorik på mittuniversitetet, men mittuniversitetet har ju inga retorikutbildningar?
Hej anonym,
Jag vet inte vilka kurser Mittuniversitetet har nu för tiden, men då när det begav sig, september 2004, då när Mittuniversitetet hette Mitthögskolan hade Göran Sandström retorikutbildningar som jag gick.Det är nog bara att ringa växeln och kolla om Ann Järneström finns registrerad med avgångsbetyg i retorik..så kan du släppa fejktanken.
Tyvärr kan ju även retoriken användas av såväl "goda" som "onda"! Det mest aktuella exemplet nu är SD's Jimmy Åkesson! Vanliga "goda" politiker klarar inte att möta hans retorik så att det går hem hos "vanliga" människor! Där borde de demokratiska partierna sätta in en massiv utbildning i retorik riktat till de som skall möta Jimmy i debatten!
Instämmer!
Det är med retorik som med kniven, den kan användas både att tälja sälgpipor och att döda.
Jag har inte hört Jimmy Åkesson, men visst måste han kunna bemötas offentligt och som du säger, kan partierna inte det, måste de skaffa sig den retoriska kunskapen eller kanske träna mer.
Har under dagen följt SD's Landsmöte på 24Direkt. Omröstningen om att införa dödsstraff i Sverige landade på 120emot och tre för! Omröstningen fick det nästan att se ut som om partiet var rumsrent! Vem tror de att de lurar? Men vilket annat parti skulle överhuvud taget ta upp denna fråga?
Hej!
Till den anonyma tvivlaren kan jag, (univ. adj. och leg. logoped Göran Sandblom, tillika examinator i retorik, kursansvarig för Mittuniversitetets retorikkurser, retorikens utveckling och skolämnesansvarig i retorik sedan 1994), verkligen gå i god för att Ann Järneström, studerat för mig, liksom många många, andra har gjort. Måhända det var ett tag sedan hon läste kursen och att jag heter Sandblom och inte Sandström, men i övrigt var det rätt.
Sedan Vt 1994 och t o m innevarande läsår 2009/2010, har man kunnat studera Praktisk retorik, A, 5 p, Retorik i praktiken, A 20 p, Retorik B, 40 p och numera Pedagogik A, Retorik 30 Hp vid Mittuniversitetet. Kursen ändrade namn av kursadmininstrationsskäl under början 2000-talet, vilket tyvärr gjorde det något svårare för en del personer att söka och finna kursen i det breda kursutbud som existerar inom fristående kurser. Kurserna har kunnat studerats vid både den f d institutionen för kultur och humaniora (Mitthögskolan) och sedermera institutionen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet.
Hör gärna av Dig med frågor via mail.
Fridens liljor
Univ.adjunkt
Göran Sandblom
Inst. för utbildningsvetenskap
Mittuniversitetet
goran.sandblom@miun.se
070-5349290
Ave retorikintresserade!
Intresset för retorikutbildning har på vissa universitet och högskolor ökat, men av olika anledning minskat vid andra. Längst har Södertörns högskola och Örebros universitet kommit, där man idag kan läsa både A, B, C och D kurser i retorik och därmed skaffa sig en magisterutbildning i ämnet, vilket inte varit möjligt förrän 2002. Vid Örebro universitet har det nu också blivit möjligt att doktorera i retorik, via deras doktorandutbildning i retorik och under ledning av Prof. Brigitte Mral, vilket initierades under 2000-talet.
Tyvärr beslutade institutionen för utbildningsvetenskap att gå mot strömmen vad gäller retorikutveckling och vid ett institutionsbeslut hösten 2009, kom man tyvärr att bestämma sig för att lägga ned retorikutbildningen. Det blir därför upp till någon/några andra att driva ämnet vidare vid Mittuniversitetet. I nuläget tycks ingen vara intresserad, vilket känns sorgligt efter nu 16 års undervisning i ämnet.
Demokrati och retorik går verkligen hand i hand med varandra och tycks och är också beroende av varandra. Yttrandefrihet är en central del för retorikens utveckling. När vi studerar retorikens historia, förstår man retorikens roll för demokratins utveckling i det antika Grekland. Läs gärna The Theory and History of Rhetoric, James E. Herrick. En av de bästa böckerna som finns och som ger sofisterna och deras retorik en djupare och klart rättvisare skildring än vad de annars brukar få i nutida böcker om retorik.
Retorik som ämne måste vi komma ihåg har två grundläggande sidor, om. Den ena traditionella sidan är den skapande och förmedlande sidan, men också en granskande, kritisk sida, som ger oss verktyg att bättre stå emot informationsflöden, reklam och övertygande påverkansförsök.
Retorik har också utvecklats, från att ha ha utgått från den orala/verbala och delvis skriftliga koder, till att idag ha blivit mångfascetterad och komplex vad gäller sammansättningen av de budskap vi får ta del av via visuella, auditiva och lingvistiska koder. Idag behöver vi därför använda retorik som förstoringsglas för att lära oss att förstå de påverkansförsök vi utsätts för dagligen via reklam, annonser, media, o s v.
Retorik som akademiskt ämne är i sig också komplext och kan studeras i många vetenskapliga ämnen som t ex filosofi, pedagogik, historia, kommunikationsvetenskap, psykologi, socialpsykologi, språk- och litteraturvetenskap, teologi, o s v. Att retoriken haft en stor betydelse för det kristna budskapets spridning och kristendomens utveckling är t ex ett intressant perspektiv och kanske inte alltid är så självklar för flertalet.
Retorik är tillsammans med kommunikationsvetenskap en av de mest centrala kunskaperna och färdigheterna i vårt moderna samhälle samt för medborgerlig utveckling. Retorik utgör tillsammans med intrapersonlig kommunikation, interpersonlig kommunikation, grupp- och teamkommunikation, massmediekommunikation, propaganda, etc, några av de kunskaps fält vi borde ägna långt mycket mer tid åt i skolan och i fortbildning.
När vi studerar retorik kan vi konstatera att den består av flera delar och där vi kan t ex studera retorikens historia, retorikens teori och litteratur, retorikens pedagogik och metodik/didaktik, granskande/kritisk retorik samt praktisk retorik och argumentation.
Göran Sandblom
Univ.ajd i retorik & leg. logoped
Mittuniversitetet
goran.sandblom@miun.se
070-5349290
Skicka en kommentar