Vinden drar, skeppet far,
bort till fjärran land..
genom mig drog plötsligt strofer från tiden då jag gick i lekskola i Skurup..jag ser den vackra blonda fröken Stenberg, vi sitter alla på den murriga, orientaliska mattan och låter de fantasieggande stroferna skapa bilder i våra inre..vinden drar, skeppet far bort till fjärran land
och sjömansgossens lilla, lilla vän står sörjande på strand..
och vattnet blir svartblankt, färjkarlen ordstilla och Tuonelas furste, den vita svanen är som Saurons ros mot det mörka.
måndag 14 december 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar